Vänner...
Jag trodde att vi var vänner, ganska så nära såna men har förstått att jag hade fel. Jag dög när du mådde dåligt men när jag hade behov av en vän då dissade du mig totalt. Du snäste av mig och sa att du inte hade tid att ses. Du prioriterade alla andra före mig, det kändes i hjärtat kan jag lova, det kändes så pass mycket att det har tagit många månader innan jag ens kunnat skriva detta utan att bli arg eller ledsen. Nu har jag accepterat att jag hade så fel om någon som jag såg som en nära vän. Du har missat så mycket som jag gärna hade delat med dej men jag har andra vänner som mer än gärna tar sig tid för mig och som jag tar mig tid för. Den tiden är förbi för dig! Hoppas att du är nöjd med det du har för mitt förtroende får du aldrig igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar